Vad Vet Vi Om Maneter - Thailandsposten
Det ar en nyhetsartikel from Bjorn Gilleward in the current Thailandsposten:
Vad vet vi om maneter
CHANG 6
Ryggradslösa nässeldjur
Maneter är frisimmande ryggradslösa nässeldjur som till mycket
stor del består av vatten. De kan förflytta sig upp och ner i vattenmassan
genom att ändra sin densitet, men följer ganska passivt
med havsströmmarna och vindriktning för horisontal spridning,
vissa arter kan dessutom också simma genom rytmiska sammandragningar
av kroppshålan som åstadkommer en jetstråle
som driver dem framåt. Manetens liv är uppdelat i en cykel där
de vuxna hon- och hanmaneterna släpper ägg och spermier som
blandas och befruktas i vattnet. Ägget utvecklas till en liten planulalarv
som sätter sig på botten och blir till en fastsittande polyp
som sedan släpper ut (som små skivor) små maneter som växer
till sig tills det återigen blir dags för reproduktion och cirkeln sluter
sig. Maneten är således det frisimmande s.k. ”medusastadiet ” i
denna tvådelade livscykel.
Maneten med stort ”M”
När man diskuterar maneter som ett allvarligt problem, pratar man
oftast om s k kubmaneter med namn som box jellyfish, stinger
eller sea wasp (sjögeting). Med dessa begrepp syftar man huvudsakligen
på arter ur Chironex familjen (bl a den i Australien
förekommande Chironex fleckeri), en art av kubmaneter (cubozoans)
och ett av de giftigaste djuren på jorden. Kubmaneterna har
fyrkantig form med tentakler i varje hörn. De består av två kända
familjer. Chirodropids, de större kubmaneterna (med Chironex
fleckeri), har upp till femton tentakler (kan bli tre meter) i vart och
ett av de fyra hörnen. Chironex fleckeri har ögon och balansorgan
i varje hörn av kroppen och med ”jetdrift” kan den komma upp i
ca 4 knop. Carybdeis heter den mindre (bl.a. Carukia bamesi som
orsakar det s k Irukandji-syndromet när man blir bränd), karaktäriseras
oftast av att den bara har en enkeltentakel hängande
från varje hörn. Storleken varierar från de små maneterna, ca 10
mm i diameter upp till de stora ca 300 mm i diameter. Den största
kan väga upp till 6 kg.
Svår att upptäcka
Kubmaneten är nästan transparent, lätt mjölkfärgad ibland med
en svagt blå nyans. Detta gör den mycket svår att upptäcka, särskilt
i grumligt vatten. Manetens tentakler kan också vara indragna
och så korta som ca 35 cm för att under aktivt näringssök återta
sin fulla längd på upp till 3 meter! Det är ofta friflytande, avslitna
tentakeltrådar som ställer till de största problemen, och de kan
vara nära nog omöjliga att upptäcka.
Maneter undviker kontakt
Maneterna anfaller inte människor som ofta antyds i pressen.
Tvärtom undviker de kontakt med större föremål. Huvudfödan
för maneter är plankton, småfisk och räkor. Här visar dock aktuell
forskning att kubmaneterna inför dessa byten kan uppträda
som aggressiva och skickliga ”jägare”. När vi människor kommer
i kontakt med maneterna är det främst p.g.a. av olyckliga omständigheter.
Vi ”krockar” helt enkelt i vattnet och tyvärr är här den
mjukaste, rundaste och minsta maneten också den farligaste.
Starkt gift
Maneternas tentakler är försedda med speciella celler under
övertryck, nematocyster, som innehåller en giftförsedd hoprullad
harpunliknande hulling som skjuts ut när cellen berörs. Kubmanetens
gift är ett av de starkaste gift vi känner och angriper
både nervsystemet, muskler och huden. Drabbade offer känner
intensiv smärta, kan drabbas av chock, allergiska reaktioner och
hjärtstillestånd.
Behöver inte vara livshotande
Långt ifrån alla som blir brända av de giftiga kubmaneterna får
svåra skador eller avlider. Maneterna är mycket giftiga men det är
graden av kontakt som styr påföljderna. Lättare kontakt med en
tentakel eller tentakeltråd kan visserligen ge allvarliga brännskador
men behöver inte vara livshotande.
Maneter i Thailand
Manetförekomsten i Thailand är inte helt kartlagd men de förekommer
både i Gulf of Thailand och på västra sidan mot Andaman
Sea. Många arter är riktigt farliga, främst kubmaneter, men man
vet inte exakt vilka arter det rör sig om.Det kan vara både de
stora (inkl Chironex) och små kubmaneterna. ”Portugisisk örlogsman”
(Physalia physalia) eller ”blue bottle jellyfish” är en annan
manet man bör se upp med. Egentligen är det inte en individ utan
en koloni med olika uppgifter. Den kan ge allvarliga brännskador
men uppfattas inte lika farlig som kubmaneten. ”Örlogsmannens”
form och struktur gör den dock betydligt lättare att upptäcka i vattnet
än kubmaneterna då den har en blåaktig uppblåst flytkropp
ovanför vattenytan. Andra arter som kan ge otrevliga brännskador
är vissa arter av lungmaneter.
Hur undvika faran
Bada på stränder och i vatten som är ”kända”. Försök få relevant
information från ortens innevånare, hotellrepresentanter, resebyråer,
dykarrangörer etc. Prata med befolkningen och andra
”badgäster”. Maneterna har en tendens att komma i stim, under
vissa säsonger (som kan variera från region till region) eller under
vissa yttre betingelser (en del thailändare menar att de är vanligast
efter kraftiga regn). Vetskapen om eventuella manetincidenter
sprider sig fort och de flesta på respektive ort har god pejl
på den aktuella ”manetstatistiken”! Om du ser maneter i vattnet,
vänta inte för att studera och försöka identifiera, lämna vattnet
omedelbart. Där det finns en manet finns det ofta flera!
Använd Stinger Suit
Om manetincidenter har rapporterats, bada med stor försiktighet
eller avstå tills förhållandena ändras. När det gäller kubmaneten
i synnerhet bör man undvika flodmynningar och mangroveområden
med sötvattenutrinning (bräckvatten) och skuggiga grumliga
vatten. Välj klart, oceaniskt salt vatten, som ju också är det
trevligaste badvattnet! Oavsett risk för manet, använd en sk
”stinger suit”. Den heltäckande dräkten används vid bad i riskområden,
som solskyddsdräkt framför allt för barn, eller vid långvarig
fridykning och snorkling.
Stinger Suit är ett bra skydd mot såväl maneter som solstrålning.
Vid bad i ”osäkra” vatten eller som praktisk dräkt
vid snorkling och dykning. Här demonstrerar professor Erik
Sandewall.
I oktober 2010 dog en svensk kvinna tragiskt vid en simtur i Cha Am norr om Hua Hin. Händelsen startade en smått osannolik
mediahysteri i Sverige där främst kvällspressen men även radio och tidningar gick fullständigt i spinn! Löpsedlar med svarta
krigsrubriker förkunnande mer eller mindre dagligen hur ”dödsmaneterna anfaller på bred front i Thailand”. ThailandsPosten
har tagit hjälp av Dr Matz Berggren vid marinekologiska Institutionen vid Göteborgs Universitet och Andrew Jones från Australien,
som koordinerar de Thai- Australienska forskningsinsatserna runt kubmaneter, för att reda ut begreppen.
Text / Björn Gillewård
Faktaruta
I Thailand är maneter en delikatess. Rätten heter Meang
Caprun och serveras vanligen med glasnudlar. Oftast mycket
starkt kryddad med chili. Man samlar också in stora mängder
maneter lägger dem i en stor plastpool fylld med starkt saltat
vatten. Efter några dagar bereder man maneterna genom att
skära bort alla delar som inte går att äta och vidareprocessar de
resterande. De konserveras och exporteras till andra asiatiska
länder framförallt Japan och Sydkorea.
Den viktiga vinägern
Om någon drabbas skölj omedelbart det brända området rikligt med
vinäger upp till 30 sekunders riklig sköljning, innan bränntråden
tas bort. Vinäger är inte ett motgift men inaktiverar manetens nässelceller
och skyddar både den skadade från ytterligare giftinträngning
och den som skall avlägsna nässeltråden.
Thailändska restauranger på stranden har ofta vinäger på bordet.
Det är viktigt att INTE försöka skölja bort tentakeln med sötvatten,
det gör skadan bara värre. Försök inte heller gnugga eller skrapa
bort tentakeln innan den oskadliggjorts med vinäger. Vid allvarliga
incidenter bör man snabbt tillkalla läkarhjälp.
Vad säger statistiken
Runt 800.000 nordbor besöker Thailand varje år och närmare
100.000 är långtidsboende. Sedan 2008 har det rapporterats ett
dödsfall med manet som bekräftad i Thailand (Koh Lanta). Den
incident vi nämnde i inledningen av artikeln var inte orsakad av
manet, enligt uppgift från UD:s presstjänst, men enligt experterna
är orsaken ännu inte 100-procentigt klarlagd.
Bristfälliga uppgifter
Statistiken från Thailand totalt, inkl den inhemska befolkningen, är
bristfällig. Lokalbefolkningen som drabbas (dödligt eller inte) rapporterar
normalt inte till myndigheterna. Men med mer kunskap
om problemet kommer rapporteringen att bli bättre. Internationellt
är statistiken också bristfällig.Från Australien med relativt god uppföljning
har rapporterats ett 80-tal dödsfall under en 100-årsperiod.
Risken mycket liten
Njut av livet i vackra Thailand. Här finns maneter, precis som i alla
andra hav, men framför allt ett överflöd och överdåd av ljuvliga
stränder, kristallklart vatten och härliga dykmiljöer med stor säkerhet.
Med rätt kunskap, dialog med vår omvärld, gott omdöme
och gemensamt ansvarstagande skall vi koppla av, njuta av vår
semester och vackra marina miljöer.Sannolikheten att du skall
drabbas av allvarliga manettillbud är mycket liten.
Dr Matz Berggren, 60, är fil dr i marin biologi. Han är
forskare vid institutionen för Marin Ekologi vid Göteborgs
Universitet. han har arbetat i tropisk miljö i bl
a Östafrika, Thailand, Australien och USA. Han arbetar
främst med kräftdjur men är också intresserad
av giftiga marina djur.
Andrew Jones, journalist och reklamman från
Cairns i Austrailen, som kastades in i ”manetvärlden”
2007 då hans 4-årige son Lewis blev allvarligt bränd
av en kubmanet. Andrew är idag aktiv inom manetforskningen
som grundare av och koordinator för ett
Austrailensiskt team av experter som arbetar tillsammans
med The Phuket Marine Biological Centre and
Thailand’s Ministry of Public Health (Bureau of Epidemiology)
.
Fel.... en hanmanet släpper ifrån sig sperman i vattnet i en lång sträng som sedan honan äter upp och själva befruktningen sker i magen. Kolla illustrerad vetenskaps sidor... så får du rätt information på din sida. // Me
ReplyDelete